För det mesta handlar bloggen om livets positiva men livet är ju inte så enkelt. Inte alltid. Det är svårt att delge innersta tankar, de är privata. När man väl drabbas av det som inte är enkelt är det svårt att hantera.
Vi i vår stora familj har svårt att hantera saker och ting som uppkommit i en annorlunda situation. Plötsligt finns det en konflikt som och andra sidan inte finns. Sömnlösa nätter, funderingar, oro, undran, längtan och mycket mer.
Tanken att ha en sån stor familj som vi har, dvs sju barn, var för mig en utopi när jag var 30 år. Nu är jag 43 och tanken har nu gått från utopi till verklighet. Verkligheten betyder också enormt mycket glädje! Tänk alla roliga minnen man har från det de är små fram till nu. Alla mysiga stunder med sagoböcker, alla resor genom Europa man gjort med bilen helt proppfull, alla jular de väntat på tomten, alla samtal, alla idrottsarenor man suttit på och hejat fram segrar och förluster, alla plåster man köpt, alla resor till Cypern på senaste åren då äldsta dottern bosatt sig där. Ja, det finns så mycket att plocka ut ur hjärtat.
Men nu när vissa saker förändrats känner jag att det är skönt att ha dessa minnen att plocka fram. Dagar som gick och man funderar extra mycket på vad som gick fel. Det finns även dagar då tankarna är arga på det som händer och man undrar hur andra människor fungerar. När barnen fyller 18 bestämmer de själva över sina beslut men det betyder inte att föräldrar struntar i dem. Ens barn är ens barn även om de är 10 år, 29 år eller 47 år.
Man lär av sina misstag heter det. Jag hoppas innerligt det. Att någon gång kommer han till insikt själv. Jag eller Kjell är inte de som ska döma men väl råda. Det hör föräldraskapet till. Tyvärr fungerar inte det och det är sorgligt att man inte ens kan få till en dialog. Det finns människor som påstås må dåligt men jag kan lova att det finns människor som mår ännu sämre. Det är bara människans ego som vill synas och höras.
Idag snor jag min egna status från gårdagens facebook till dagens blogginlägg och ser framåt väldigt väldigt försiktigt.
Ta hand om er alla fina bloggläsare. Kram Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar