Skönt att vakna tidigt när man ställt om klockan! Annars brukar jag sova bort halva dagen. Det är andra tider nu. Och jag tror att jag föredrar att vakna hyfsat i tid och ha dagen kvar.
Helgen har bjudit på underbart väder och idag slår nog alla rekord. Det är underbart solsken ute vi har varit ute en liten 3,5 km i skogen med hundarna. Har haft jävulskt ont i benen sedan igår. Jag och Gabriella tog 1 mil och jag joggade rekordlångt! Alltså för mig. Jag känner mig stolt över att äntligen vara där. Annars brukar det vara tiden då man upptäcker att man behöver börja motionera..när våren kommer fram. Nu har jag hållt på hela vintern i ur och skur. Minst 5 km varje dag. I motvind, i snöstorm och i hällregn. Jag och Pernilla.
Nu känner jag att konditionen är på plats men att den kan bli bättre ändå! Så undrens tid är inte förbi!
Idag spelar min Natalie sin sista match som proffs på Cypern. Lite vemodigt men dags för ett steg framåt. Cypern har blivit som ett andra hem för oss och det har blivit många resor dit. Det känns sorgligt att veta att man inte kommer att ta den där promenaden från hennes lägenhet bort till busstationen. Den lilla tanten i svart som alltid vattnar på sin uppfart. Hennes blommor som förgyller promenaden. Och att inte få vissla på papegojan som sitter i buren vid det fina huset. Ödehuset som jag sagt att jag skulle vilja göra om till mitt hus. Busschaufförerna som man nu nästan känner vid det här laget. Mataffären med de godaste avocadosarna och apelsinerna! Kjell kommer nog att sakna Keo och Leon som mest!
Cypern finns kvar. Ön med de underbara stränderna! Det kristallklara vattnet. Ja, landet kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag kommer att åka dit fler gånger men då mer som charterturist. Jag undrar stilla hur det känns för min dotter men jag tror att hon ser fram emot nya äventyr! För nya äventyr blir det!
Nu väntar en god frukost med keso och banan på altanen! Här utnyttjar vi alla solens minuter!
Önskar er en fin dag!
Kram Anna
