Den trevliga läraren goes kräftis!



Hennes lilla plats



För att hon inte skulle glömma



Sommarens sista dagar

"Hon tittade på klockan. Nu hade de suttit i 4 timmar på akuten i Borås. Att tiden kunde gå så långsamt. Det fanns ingen patient som såg speciellt road ut utan mer tittade de på klockan, på varandra och på personalen som sprang fram och tillbaka. Den senaste timman hade hon och dottern förvisso blivit ombedda att byta det allmänna väntrummet mot ett gammalt ruggigt  enskilt rum. Kallt var det också. Förmodligen var det ändå det bästa alternativet för det faktum var att det låg patienter längs med väggarna överallt. Det såg mer ut som ett gammalt operationsrum som var nedläggningshotat. Det stod lådor som hon undrade var de var gjorda någonstans. Säkert på någon gammal kartongfabrik i trakten...
Dotterns knä var fortfarande skadat men efter 5 timmar beslutatde de sig för att åka hemåt. En sköterska nämnde i förbifarten att det minst skulle ta lika lång tid till innan det skulle komma någon läkare och bli vår tur.

Hon hade egentligen tänkt att fixa i ordning håret i någon rolig frisyr men istället tvingades hon att bara snabbduscha och gårdagens hårtvätt fick duga denna kväll också. Det gjorde henne lite irriterad men hon brottades verkligen med tiden. Hon knäppte BH´n, borstade tänderna och sminkade sig samtidigt. Hon sprang ut och in, fram och tillbaks till toaspegeln. Usch, vad grå hon såg ut tänkte hon och smetade ut brunkrämen längst ena kinden. Lite välan tidigt att ta till med sånt fusk men vad gör man inte ;)

Kvällens nya ansikten hade redan anlänt när hon kom till Schlagerkungen och hans sambo. Hon balanserade kräft- och räkfatet med ena handen och Lindemansbaginboxen i andra. Det var alltid så att hon föll tillbaks till Lindeman. Han var bästa tänkbara sällskapet! Lika trogen som en hund och len i smaken också för den delen. Han följde med vart man än befallde honom att gå. Annat än med äkta mannen det! Hon pussade värden och värdinnan  och tog sig en välkomsdrink och halkade ner i trädgårdsmöbeln. Den satt som en smäck.. Gästerna droppade in och stämningen var i topp. Den gode grannen smågnolade när han gjorde entré och hon blev nästan nästan lite glad över att se honom! Det var länge sen sist. Trots att de bara bodde ett snöre emellan hade de varit som osynliga för varandra. Kanske hade de tröttnat lite på den intensiva uppvaktningen. Ingen visste.

Hon öppnade sin lapp. Där hade någon av de manliga gästerna ritat av sig själv och det skulle bli hennes manliga bordkavaljer för kvällen. Hon skulle nu bara gissa vem utav dem som satt sitt avtryck på papperslappen. Det fanns två kandidater att välja på. George Clooney eller BowlarAnders. Det visade sig att det var Anders som dragit vinstlotten *fniss*.

Det låg i luften som värsta smoggen i LA. Kärleken till kräftorna. Dessa små sumpdjur som förgyller mången kväll i augusti. Flodkräfta, signalkräfta eller havskräfta välj själva. Hon valde ingen av dem. Istället hade hon tagit med sig räkor från Västkusten. De liksom smällte i munnen och gav en fantastisk njutning för stunden. Bordsherren skalade kräftstjärtar för fulla muggar. Däremot fick hon suga av dem istället. Kräftorna. Det enda som hon med säkerhet gillade på kräftorna. Hon tackade vänligt men bestämt NEJ till snapsarna trots mycket lock och pock. Det var liksom inte det läge denna kväll. Förmodligen skulle hon tillbringa kommande dag på akuten med dottern och ville inte osa katt.

Hon sjöng för fulla muggar. Snapsvisor som intogs med Cola. Hon kunde intyga att detta funkade alldeles utmärkt även om det var aningen blaskigt om man skulle jämföra. Men varför jämföra?!

Den gode grannen sneglade bortåt andra kanten av bordet. Det verkade som om det var livat värre på andra sidan. Fattades bara!! Värsta partygänget hade hamnat där och på sätt och vis kändes det bra att den trevliga läraren verkade hålla sig till icke alkoholhaltiga drycker. Annars hade ju hon tagit över hela festen och det hade kanske varit synd...

När hon slöt ögonen log hon och tänkte att denna kväll skulle hon minnas länge. Saknaden av nya människor hade varit stor även om de andra var de bästa man kan tänka sig. Nya influenser hade berikat dem och nya idéer hade kommit till stånd. Framför allt hade nya bevis funnit sin plats i kameran. Nytt material till sagan. Länge skulle hon minnas sina tankar om det som hänt under kvällen. Lite upprensning av pyrda känslor hade uppkommit både på gott och ont. Hon hoppades på mest gott faktiskt. Tankar om folk som borde byta yrke fanns också där liksom nya givande samtal med vänner där det planerades framtida upptåg. Hon var glad över att hon fått uppleva Clooney´s solodans till "On the floor" med J.LO. Favorit i repris! Den slår allt och det är verkligen allt!
Sammanfattningsvis en grym kväll som hade fått sitt slut alldeles för tidigt två timmar efter midnatt. Men plikten som förälder kallade och den går ju som bekant först över allt annat. Hon tänkte också på ett kort samtal under kvällen om vänskap. Om hurvida man inte kunde vara "bästa" vänner om man inte hade något så gemensamt. Hon kände sig så belåten om att för henne var det näst intill omöjligt att ens fundera på det viset. Bästa vän, det var ett förlegat ord för henne.En sann vän eller några få som man säga saker till och som man vet stannar där. Inte sprids vidare som lövet i höstvindarna. Visst skulle det underlätta om man hade mycket gemensamt men syftet för henne med nya bekantskaper är att lära om andra som inte är som en själv. Norm eller inte. Valfritt. Hon tänkte på många nya bekantskaper hon fått de senaste åren. Inte många av dem är som hon men vilket utbyte hon ändå fått. Vilka fina vänner i många av dem. En del av dem rika som troll-hon själv framstår som en kyrkoråtta. En del av dem vackra som fotomodeller- hon själv en grå mus. En del av dem full av Karma- hon själv som en genomskinlig masonitskiva. En del av dem vänliga och det var nog det som hon hade gemensamt med dem men hon älskade dem alla. Utan dem vore livet fattigt på upplevelser och intryck. Länge leve mångfalden!

Han rusade ut på altanen när han hörde bilen komma. För en stund hade han ångrat att han lämnade snygga frun kvar på dansgolvet men i den stunden var det stört omöjligt att få henne på andra tankar än Zumbadansen. Han hade själv stretat med att få hem barnen och nu låg de och sov de små söta lintottarna. Dessvärre var familjen i bilen bara familjen. Han iakttog dem när de parerade in genom ytterdörren för att inte den där lilla bjäbbiga hunden skulle smitta. Ghhaaa, han ville inte ens tänka på hur det skulle låta från den trevliga läraren om hunden skulle sticka. Jo jo, det skulle folk veta minsann...hur jäkla förbaskad hon kunde bli! Och vilken pipa hon hade då. Varenda granne skulle ju vakna. Men det gick lyckligt denna gång. Han släpade fötterna in i sovrummet. Försiktigt la han sig ner och rensade tankarna. Det sista som hände i sovrummet var ljudet av hunden som slickade sig på trampdynan. Han kliade sig på pungen och somnade direkt".

Tack finaste vänner (ingen nämnd, ingen glömd) för ännu en kväll att lägga i ryggsäcken. Mycket hände mycket kommer att hända. Det är bara att åka med i livets karusell. Tack Jörgen och Mia!

Kram Anna

Empati, Sympati och Telepati kärt barn har många namn!

Hon sneglade upp mot grannhuset och hoppades innerligt på att han var ur form denna vackra lördag i maj. Minst lilla nysning kunde resultera i att hon får kyssa bucklan som egentligen alla ville ha i sina ägor.

I det samma såg hon honom komma skuttande på gräsmattan med en håv. Det flög en ensam fjäril runt i små cirklar. Den gode grannen såg lycklig ut. Hon drog på munnen lite och bestämde sig för att prata med hans snygga fru så snart hon fick tillfälle att vara ensam med henne. Han måste sluta med sånt där. Fjärilsleken hörde barndomen till och han var en vuxen man i sina bästa år kunde man säga. Hon visste att frun inte skulle ta illa vid sig.

Solen brände på hennes armar. Hon var redan solbränd men hon visste att det var dagarna på Cypern i februari som lagt grunden. Detta är livet. Sol och ledighet! Bästa sättet att ladda för vinst. En god drink hade inte suttit fel men hon insåg vidden av att vara sams med sin make kvällen ut. Han hade inte blivit förtjust om hon låtit honom köra bil till bowlinghallen som en riktig toffel! Hon vågade knappt tänka på hur attackerad han skulle blivit av de andra hunkarna. Hon fnissade. En dag skulle hon nog göra det bara för att!

Den trevliga läraren lyfte på klotet. Det var aningen tungt. För att vinna mot honom krävdes både tur och skicklighet. Men mest tur förstås. Att han bowlat innan var nog mest skryt. Hon trodde inte scouterna höll till inomhus på bowlingbanor. Nä, det där var säkert något han själv bara hade som skrämselskott. Hon visste om hans synnerligt dåliga förlorarsida och den ville hon inte känna av.

Först Striken avklarad. Det går bra nu. Andra striken avklarad. Att det skulle vara så lätt trodde inte den trevliga läraren att det skulle vara. Precis som i en saga "Det var en gång". Den skulle nog t om gjort HC Andersen belåten.

Det var nog bara att inse att det var nybörjartur. Hur i allsin dar hade det annars gått till. Hans belåtna flin lyste upp hela jäkla bowlinghallen. Hans 200-serie överglänste till och med den gamle fotbollsåldermannen. Det visade sig skilja 1 poäng. Ett ynka poäng!  Det måste varit den där lyckomaskoten på golvet som förstört hennes koncentration. Hon skulle behöva snacka med den där Loppis-tanten.

Det blir till att ta nya tag. Hon lämnade allt bakom sig när hon stängde dörren till bowlinghallen. Det är en av hennes goda egenskaper. Hon var aldrig långsint. Det spelar ingen roll vad det handlar om. Visst var det en och annan rättegång som satt kvar djupt därinne men annars så existerade inte långsinthet hos henne.
Hon ville verkligen vara glad för hans skull och det var hon.. Hans glädje är hennes glädje!

Det var förbaskat skönt att sätta ner häcken i trädgårdsstolen och ta sig en cider. Alla verkade vara på ett strålande humör. Den gode grannens fru tjafsade med den trevliga lärarens man och de kunde för en stund inte komma överens om vem som skulle sitta var! Sånt där höll hon själv aldrig på med. Spilla energi på sånt. Phööö!

Värdparets ursöta unge satte varenda föräldrahormoner ut balans.  Hon misstänkte att alla gick hem och övade lite efter denna kväll. Det gav liksom ringar på vattnet!  Liksom festens tema! Lite grann undrade hon över hur den gode grannen tänkte om en liten sladdis. Skulle detta ge tillfälle att få anlita en barnflicka på heltid som avlastade frun lite. Hon kunde se honom spattsera malligt med sin barnvagn. Hon gissade på att det skulle bli en sådan där barnvagn man joggar runt med i skogen som dessutom hade en stegräknare och kalorimätare. Nja, lite sugen blev hon allt men resorna skulle avklaras först. Det var hon bestämd med!

Maten var galet god. Den väckte liv på alla smaklökar på en och samma gång. Dessutom värmde den gula saffransfärgen upp hela föreställningen. Hon lät sig väl smaka och lyssnade inte mer än på ett halvt öra på sin bordgranne som var George Clonney dagen till ära. De hade mycket att prata om men ju mer av den goda cidern som slank ner desto lägre hamnade ribban. Hon fick ett sting av ångest när de attackerade hennes goda granne med lite prat om djurparken varav han reste på sig och traskade hem. Hon saknade honom på direkten men hon visste att det var kört. Han hade ont i magen och då var det bara soffan och formell 1 bilar som gäller. Det är bra medicin det där!

Lite besviken drog hon upp täcket. Kvällen hade varit så trevlig med många trevliga inslag. Bla hade värdparet efter skönsång fått en Boomer. Alla gäster hade stått i hans trädgård och sjungt "Peta in en pinne i brasan". Hon hade sett att Anders var rörd till tårar men hon låtsades inte se.

Hon tänkte på uttryck som Benny, Calle Cule och renovering. Facebookar skulle göras och hon var lättad över att alla numera i den lilla skaran kunde läsa hennes blogg och le och känna igen sig i det hon skrev. Marks Bostad behövde troligen bevisa att det finns medelålders män som har egen lägenhet och inte bor hemma hos mamma. Men först när det är bevisat kan vi tro! Hon var evigt tacksam mot vännen Sofias tappra försök att hålla sin man i schak. Varje gång det hettat till i diskussionerna hade han fått en kaffe i handen. Och tjänster och gentjänster heter det ju. Hon själv hade vid ett flertal tillfällen riktat en hård knuff med armbågen in mot revbenet på George Clooney. Detta bar henne lite emot eftersom han var ett trevligt sällskap men hon förstod ju att det var nödvändigt. Kort och gott. På återseende! Nästa gång skulle hon gå för seger. Men först när hon tänkte till innan John Blunds små fingrar var på fel ställe så visste hon det! Hon var ju faan kubb-mästare 2011. Det slår ju fakiskt klotkastar SM med hästlängder!

Kram Den trevliga läraren!