lördag 23 juli 2011

Tänder ett ljus

Ofattbart. I skrivande stund är siffran 84 döda ungdomar. Antalet varierar med det har ingen betydelse. Tragedin är ett faktum. Vi har följt detta sedan i går eftermiddag. Det var väldigt obehagligt när man hörde att de sprängt inne i Olso och strax efteråt kom det uppgifter om att någon börjat att skjuta på en ö full med ungdomar som är på läger. Ja, resten vet ni.

Det finns inga ord. Jag tänker ur föräldraperspektivet om att ens barn åker på läger för att träffa andra ungdomar, byta erfarenheter och skratta och ha skoj. Inte i den vildaste fantasin skulle man kunna tro att något sådant här skulle kunna hända. Arma människor.

Idag tänder jag ett ljus för Norge och dess offer.


// Anna

4 kommentarer:

  1. Jaaa, Anna.... Ofattbart.... Man LIDER med alla drabbade.... Sonen i huset befinner sig i Norrköping sedan förra helgen på Stadium Sports Camp med 1000 andra barn och ungdommar... Bara tanken på att någon skulle kliva in på ett läger och skjuta bland BARN..... Vi väntar hem honom i eftermiddag och det skall bli OFANTLIGT skönt att få krama om honom, efter denna vecka...

    Sedan har jag mor och far på plats i Oslo, hos min bror och hans familj som bor där... Inte utan att man fick hjärtat i halsgropen när man hörde vad som hänt....

    Min svägerska, som är sjuksköterska blev inringd på katastroflarm vid 18-tiden i går.... Och i det läget kunde man ju inte i sin vildaste fantsi drömma om hur omfattande den här tragedin är.....

    Tidigare i veckan förlorade vi en mycket kär vän... En som vi delat livets ljusaste stunder med... När livet är på topp....

    Detta har varit en mycket, mycket tung vecka....

    Många varma kramar Carin

    SvaraRadera
  2. Carina..Ja, det är inte alltid lätt att förstå sig på livet.

    Skönt att dina släktingar är i säkert förvar men det som din svägerska säkert fått uppleva kommer att finnas med för alltid.

    Jag tänker på din vän som ryckts bort från Er och hans familj. Precis som du skriver "När livet är på topp...."

    Kram Anna

    SvaraRadera
  3. Jag känner mycket för Norge idag!

    Skönt att dina nära och kära är i säkert förvar.
    Men denna händelsen kommer att sätta spår i oss alla.

    Det är helt otänkbart. Det händer så mycket hämskt ute i världen. Man måste tavara på dom man älskar och tala om det för dom innan det är förstent.

    önskar dig en fin dag!
    stora kramar CC

    SvaraRadera
  4. Ibland är livet ofattbart och som mamma kan jag inte ens föreställa mig den skräck föräldrarna kände som stod på fastlandet och väntade på besked om deras barn fanns bland de överlevande eller inte. Föräldrar som får uppleva euforisk lycka och föräldrar som får uppleva den mest ohyggliga smärta man kan förestälal sig. Fruktansvärt! Det har varit en tung helg.

    Kram Lotta

    SvaraRadera