Det går inte att få det ur huvudet. Massakern i Norge. Mer och mer går det upp vilken tragedi detta är för så många människor. Vad har de överlevande fått uppleva på Utöya? Man är så evigt tacksam för att ha det så bra. Men livet kan förändras fort. Jag är glad för mina barn ligger i sängen och sover. Ovetande om mycket.
I natt har jag sovit dåligt och då börjar man oftast tänka. Det regnade, var mörkt och stundtals skällde hundarna. Det gjorde mig lite smårädd och mörker har aldrig varit min starka sida. Lite lätt uppjagad började jag tänka på denne gräsliga norrman som jag inte ens vill namnge och vilken skräck ungdomarna känt inför honom. Vilket fegt tillvägagångsätt. Dels skjuta oskyldiga männsiskor som inte ens knappt fått börja sina liv. Till råga på klär karln ut sig till polis. Tänker på anhöriga till de omkomna. Vilken ångest de måste ha. Först förlora ett älskat barn men också få leva med den vetskapen att de sista minuterna/timman i livet var så grymt/gräsligt/och hur rädda de måste varit. Det är inte mänskligt.
Tänd ett ljus för offren i Norge kl 12.00 Kram Anna
Tänd ett ljus för offren i Norge kl 12.00 Kram Anna
Det har varit en tung helg och svårt att sätta ord på det obegripliga som har hänt. Som förälder brister ens hjärta vid tanken på alla de som förlorat någon närstående och allt det hemska alla de överlevande nu måste bearbeta.
SvaraRaderaVad fint du har gjort det här på bloggen Anna! Ljust och fint!
Ha en riktigt fin vecka kära du!
Kram Lotta
Tack Lotta!
SvaraRaderaHa en fin vecka du med. Vi hoppas på sol, eller hur?!
// Anna