Valet är ditt!

Ibland undrar jag vad jag håller på med.. I går fick jag verkligen inte gjort någonting. Fint väder var det och mina fönster kunde ha blivit lite renare, min tvättstuga kunde också ha blivit lite uppfräschad, min friggebod kunde blivit en liten mysig friggebod men jag valde att inte göra någonting. Valen var mitt eget men idag känner jag det jäkligt trist att man gör såna bottennapp. Åkte till Älekulla med Gabriella och på vägen hem blev jag så godissugen. Vad gör jag då? Redan där fanns det ett aktivt val för mig att göra. 1. Strunta i det och åka hem. 2. Åka till Willys för där kostar godiset BARA 3.90 hg denna vecka. Jamen vad bra Anna att du valde det senare alternativet. Bra med tanke på din diabetes. Bra med tanke på den hälsovecka som vi just avslutat i skolan. Bra med tanke på att du nöjer dig bara med en godis. NOT.

Så det slutade att jag var jättetrött och orkade inte göra något. Lämnade jag verkligen mitt sunda nya liv på Cypern. Det är verkligen inte min stil. Nej, dags att ta nya tag. Tidig frukost idag men havregrynsgröt och mjölk. Känns genast mycket bättre måste jag säga. Solen skiner även idag och då kanske några av de saker som inte blev gjorda i går blir gjorda idag!

Tittade på en underbar film igår med Julia Roberts. Eat Pray Love. Jag har hört många delade meningar om både boken och filmen. Jag håller på med boken och tycker att den är skitbra. Filmen var super. Så många tankar och funderingar sattes till verket i mitt huvud. Jag är en person med många idéer, snabb i vändningarna, impulsiv, och ganska djup i mellanåt. Jag tänker lika mycket som jag är social. Att träffa människor är det bästa jag vet. Jag gör sällan något utan min familj. Jag och Kjell åker väl bort några gånger om året utan barnen men att göra saker helt själv har varit ganska främmande för mig. Fram tills förra året. I oktober åkte jag med fyra andra kollegor/lärare till Cypern i 9 dagar för att gå en kurs EDIPED. Och nu arbetar Malin vidare med DIGIPORT med mig från Lärarförbundet som partners. Det gjorde att vi tillbringade 5 dagar på Cypern under sportlovet. Jag tänker erkänna att det var skönt att vara ensam några dagar. Jag behövde inte bry mig så mycket, jag vet att Kjell har koll hemma och att Gabriella är en klippa. Dessvärre hände det tråkiga saker som gjorde att jag ville vara hemma hos Lovisa. Men jag känner att jag blir en bättre mamma/människa/fru om jag får komma bort och rensa ur tankarna.


Nu är det dags att sätta fart. Njut av denna fina söndag mina bloggläsande vänner. Förresten träffade jag en av Er i fredagskväll på basketen. Jag blev jätteglad av dina fina ord Katarina :)

Den högsta lyckan i livet är vissheten att vara älskad för sin egen skull eller rättare sagt; att vara älskad trots man är som man är. Kram Anna