När det väl gäller..

Idag hände något fantastiskt hemma hos mig! Våra hundar vill gärna kaxa upp sig mot katten och hon är lite löjlig och låter dem hållas.

Jag blev rätt full i skratt när jag hittade dem i fotöljen tillsammans, Smilla och Humlan. Tycker nästan att Humlan tittar med kärlek på katten!

Lite så är det med oss människor också tror jag. När det väl gäller. Titta bara på mina tvillingar. De kan vara som hund och katt. En liten blick vid fel tillfälle kan starta ett mindre världskrig. Ett ord vid fruksotbordet. En tröja som används av fel ägare, ett TV program som byts mot ett annat, en godispåse som smakas av i fel mun. Men när det blåser hårda vindar då står de pall brevid varandra. En trygghet och en styrka. Ingen rubbar på dem då.

Precis så tycker jag det är med vänner. Man vet var de finns och de finns där hur hård kuling det än blåser och de vet också när de behöver kasta ut livbojen om man hamnat i vattnet. Inte alla men de som verkligen är ens vänner. Ganska skönt att veta. Så man inte riskerar att ligga där ute i det kyliga vattnet och känna att hela kroppen domnar bort. Nej, de räddar dig. De som inte kastar ut livbojen då? Vad vill man med dem? Du tappar snart känseln när du ligger där i vattnet, du får kallsupar. Du fäktar frenetiskt med armarma men det hjälper inte. De står på stranden och tittar ut mot horisonten där du kämpar. De vänder och går ett annat håll. Du ser dem bli mindre och mindre. Långt därborta går de. Men du klarar dig. Du tar dig in till kanten. Glad för att du såg. Glad för att du förstod.

Ha en fin söndagskväll! Kram Anna