Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.
Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.
UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.
På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller "facebooka" om barns rättigheter.
Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet.
Du kan göra större skillnad än du tror.
Ps. Vill du gå med i vårt nätverk bloggare för varenda unge - läs mer här!
 |
| Foto: UNICEF |
 |
| Foto: UNICEF |
 |
| Foto:UNICEF |
Ja alla blir väl berörda av dessa bilder och nu i juletid kan man ge ett extra bidrag på PlusGiro: 90 20 01-7
eller Bankgiro: 902-0017. Barnen är vår framtid.
Kram Anna
Anna! Visst blir man berörd! Alla som är mammor eller pappor, tror jag det sticker till lite extra i hjärtat på, när man ser ett utsatt barn...
SvaraRaderaJag har ett plågsamt minne sedan 10 år tillbaka... Det var mitt i julhandeln... Jag hade åkt till stan för att handla julklappar till barnen... Som var väldigt små då... Och rätt var det är, får jag se en jättestilig mamma som har en liten grabb i sulky... 3 år kanske... Mamman dessutom höggravid... Och hon blir komplett GALEN på sin lilla son, för att han har, som barn gör, lutat sig ut och dragit av sig mössan och tappat den längs vägen... Varpå hon ger honom en ordentlig örfil mitt framför ögonen på mig... Jag blev så fullkomligt chockad av vad hon gjorde, att jag blev helt förstenad... Tappade fullkomligt målföret och bara stirrade... Och så rusade kvinnan i väg med sitt lilla barn... Som grät för full hals...
Men händelsen gjorde såå ont i mig, att jag fullkomligt tappade lusten till att handla, utan jag gick raka vägen ut till bilen satt mig och åkte hem och kramade om mina barn, men tänkte på den lille killen som fått en örfil... Och i mitt stilla sinne undrade jag vad han fick stå utmed hemma, om mamma kunde slå honom inför folk....
Jag ångrar SÅÅÅ att jag inte rusade fram och tog tag i kvinnan, men jag blev helt enkelt handlingsförlamad... Och jag skäms över att jag inte ingrep... Men det var en handling så främmande för mig, så jag tappade helt fattningen....
Så visst, en liten handling kan göra skillnad....
Kram Carin
Jag ryser när jag läser detta! Visst kan man bli arg på sina barn men det finns ju gränser.
SvaraRaderaKram Anna