onsdag 28 december 2011

Att säga Hej Då eller på återseende!

Ja då var det Hej Då för den här gången! Lite motvilligt klev jag upp klockan fyra för att leverera min dotter till Sveriges näst största flygplats. Hela bilen var fylld av oss som ville få ut så mycket av henne som möjligt!

Det där med att ha en familjemedlem boende utomlands är både roligt och jobbigt! Mest roligt, för att spela fotboll är hennes liv-just nu! De jobbigaste stunderna är nog när vi samlas allihopa för en god middag och lite gemenskap och hennes stol är tom. Det får mig att vilja gråta. Men det roliga måste överväga det jobbiga. Alla mysiga stunder på Skype där vi kan sitta i timmar och till slut känns det som om vi sitter vid samma bord! SMS är inte heller fel. För att inte tala om alla gånger vi varit nere på Cypern och fått träffa henne, solen och havet.

Denna gången gick det så fort innan hon skulle tillbaks. Hon kom på tisdagkvällen och vi satt och mumsade lasagne halv ett på natten och jag ville inte gå och lägga mig. Men tyvärr kallade jobbet fortfarande och när jag steg upp var det efter 4 timmars sömn!

Vi shoppade julklappar ihop och hon fikade med vänner. Vi dealade om saker och ting och till slut hade saker hamnat i mitt hem och andra saker var på väg att få ett nytt hem på Cypern :) Jag brukar skicka med lite saker jag vet är dyrt att köpa därnere. Trodde nog att det skulle bli en hel del i övervikt när väskan lämnades i på Landvetter! Men tre kilo över gavs som en liten försenad julgåva!

Vi åkte på reorna i stan och det fyndades, bytes och nöjdes med påsar av kläder.

Nu är hon hemma och allt gick bra. Hon har packat upp sina väskor och hunnit med att träffa Frida och förmodligen hennes pojkvän också.

Det är nu när jag sitter ensam vid köksbordet jag känner en sån lycka inom mig. Visst, vi är hundratals mil ifrån mig men det piper lite då och då i Iponen och ett litet meddelande bevisar att vi ändå är närmare varandra än de där hundratals milen! Vi kan ju nästan fika med varandra för sjutton!! Det är ju inte för inte jag hänger på resesidorna igen! Det kommer att bli en vår på Cypern för min familjs del! Och jag längtar <3. Det får mig att vilja skratta!


Kram Anna

12 kommentarer:

  1. Åååå... Klart att det värker i ett mamma-hjärta att vinka av dottern... Förstår saknaden... Hade min bror boendes i Kalifornien i 5 år... Alltid lika kul när han kom hem och alltid lika jobbigt att vinka av honom, när det var dax att resa... Nu har jag honom i Oslo, vilket känns som hemma! :D

    Kraaam Carin

    SvaraRadera
  2. Ja Oslo är ju betydligt närmare!

    Men Kalifornien, tja, det lät inte helt fel!!!

    Kram Anna

    SvaraRadera
  3. Förstår att det kommer kännas tomt en tid, men som sagt, fika via skype gör nog att det känns bättre:)
    Och en resa! Lovely.

    Kram Susanne

    SvaraRadera
  4. Susanne, Men redan igår kväll kändes det bättre, bara att jag fick veta att allt gått bra och att hon var hemma igen <3

    Resor är aldig fel :)

    Kram Anna

    SvaraRadera
  5. Nu blev jag förvånad att din dotter var så "stor". Jag trodde först det var du på bilden.

    Att säga hejdå är inte roligt. Det är då jag lipar som mest i verkligheten och när jag tittar på film. KRAM

    SvaraRadera
  6. Nja, jag har ju fem döttrar!! Hon på bilden är den äldsta och som sagt bor på Cypern där hon spelar fotboll på heltid.

    De andra är 18, 13, 11 och 11 igen!

    Kram Anna

    SvaraRadera
  7. ÅÅÅÅÅÅ Anna, jag förstår...
    OCH jag känner ett sting av försåelse vad gäller min egen familj.
    Jag drog ju hit, och de är hemma...

    Men vad roligt att hon får göra det hon VILL göra. Vilken gåva att få ägna sig år fotboll.

    Hoppas att ni kan ses snart igen.

    Stora kramar!!!!

    SvaraRadera
  8. Annika, det är för och nackdelar med allt. Jag behöver bara gå till mig själv. För några år sedan bodde i Öxabäck ca 2 mil från Kinna. Jag hälsade ofta på mina föräldrar (som bor i Kinna) då jag allt som oftast var nere i Kinna och handlade men när vi nu själv bor här så blir det väldigt sällan av att jag är där...

    Jag kommer nog att åka ner till Cypern i april/maj.


    Kram Anna

    SvaraRadera
  9. låter jobbigt tur du verkar sådan positiv människa..kram

    SvaraRadera
  10. Gabriella, välkommen hit!
    Jag försöker vara positiv men ibland faller jag!!!

    Kram Anna

    SvaraRadera
  11. Vilken otroligt fin kärleksförklaring till din dotter!!!!
    :-)
    Kram!!

    SvaraRadera