För att du finns, för att du förstår...

räknare

Jag har ett minne av den allra högsta grad, jag kommer ihåg. Har lyckats hacka mig in i någon annans blogg utan att ägaren har en anledning till att tror att jag befinner mig här just nu.

Det här är min mamma/dotter-kärleks-förklaring till min underbara mamma.

Jag befinner mig mil hemifrån och är inte allt för bra på att visa hur uppskattad min mamma är eller hur, vad och varför jag känner som jag gör. Jag är inte en av alla dom människor som öppnar upp mig allt för lätt utan folk på mer eller mindre vända upp-och-ner på mig, skaka, skrapa och allt vet vad, innan jag öppnar munnen och använder stämbanden. 

"solen gick ner som på beställning, det hade inte varit samma sak om den sken" för i förrgår brast det lite småsmått. Jag och min underbara mamma hade en sms-konversation om en sak som inte var så stor men blev till en stor och löjlig grej. Jag förstorade upp det vilket gjorde att den person som alltid gör min dag inte mådde helt toppen. Jag har haft några dagar bakom mig som inte varit helt kanon och i tisdags brast det. Allt kom på en och samma gång och den som fick lida för det var helt fel peson. Att jag saknat personer som ofta finns i min närhet, personer som är långt borta, har gjort att jag fått lite rubbningar på humöret. Mitt humör som oftast är på topp har gått upp och ner som en berg-o-dal-bana.

Jag gillar inte alls att se människor nere. Jag vill se alla lyckliga, glada, skratta och njuta av det fina liv vi fått.

"vad är det som gör att man säger saker, man säger saker man inte förstår" och det har gjort mig helt låg. Jag fick fram saker som jag inte borde ha sagt men inget illa menat. Jag använder aldrig ord som jag inte kan bära upp så på så sätt blir det inte lika starkt menat. Men jag finner ingen anledning till användandet av dessa ord som kommer ut ur vissas munnar eftersom det får ett helt annat innebörd. Folk försöker få min till att bli lite hårdare av mig och att ta för mig mera. Jag kan ta för mig, jag kan bli hårdare men att använda ord utan att mena dom, inget jag kommer göra. Men saker jag sa kan för vissa ses som helt okej, men min och mammas relation har alltid varit mer än mamma och dotter. Vi är som bästa vänner och pratar om allt mellan himmel och jord.

Därför vill jag nu berätta för alla som läser denna läsvärd blogg, hur mycket min mamma betyder för mig. Det finns personer som alltid finns där, som gör dig glad, lycklig och på bra humör, som får dig att känna dig underbar, vacker och älskad. Alla dessa fina saker får min mamma mig att känna. Hon får mig att känna mig betydelsefull på ett unikt sätt. Jag vet hur många underbara mammor det finns där ute, men allt tänka sig en annan mamma (inget illa menat till er underbara mammor där ute) än min, det kan jag inte. När jag är så lång nere att jag behöver stå på tå, får hon mig att sväva på rosa moln, när jag har en tår på kinden, får hon att kännas som en varm puss, och hon får mig alltid att lämna rummet, mobilen, datorn (beror på var konversationen håller hus) med ett varmt och underbart leende. Tack för att du alltid finns där!


"det kunde ha varit någon annan, men det var"...DU!

Jag älskar dig, min underbara mamma!

Livet är en gåva och hur stor gåvan blir beror på dig.