måndag 26 mars 2012

De är mina!


Jag är väl den sista som hittat de små godingarna som gör en varm ända in i själen! Hjärtat gjorde små volter och nu förgyller de i mitt kök. Länge sedan man hittade tussilago så tidigt.

Uppe i spåret var det fullt med glada motionärer och jag börjar känna mig som en riktig stammis nu. En del väljer att vara stammis på krogen en del i spåret! Det blev 1 mil idag också och nu känns det inte ens jobbigt. Inte klokt vad snabbt det går att förbättra sitt välmående. Fast lite träningsvärk i låren har jag allt sedan den hysteriska joggingturen i lördags!

Nu väntar Camilla Läckbergs senaste bok som legat vid sängbordet i många månader nu. Det känns lite som den som spar hon har!

Kram Anna

5 kommentarer:

  1. Sååå imponerad över hur flitig du blivit på att löpa. Måste vara underbart när du börjar få sådant flyt!

    Ha en bra dag!

    Kram Pernilla

    SvaraRadera
  2. Hallå Anna!
    1 mil- jösses du är oslagbar!!! Imponerande! Är det efter dig din fotbollsdotter fått sin fysik?!!!
    Härligt att vara stammis i spåret!

    Önskar dig en toppen vecka!
    Stor kram Anna

    SvaraRadera
  3. Åå tussilago! DET var det länge sedan jag fick känna och lukta på! DET är verkligen vår för mig. :-)
    Sakarn adet.
    Och wow vad du kommit igång med löpningen! Jag är djupt imponerad!!!! :-)
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Du är absolut inte sist, jag såg mina första tussilago i går jag med.

    Kram

    SvaraRadera
  5. JA; vad flitig du ÄR!!
    Verkligen!
    HATTEN AV!!
    Tussilago var det lääänge sen jag såg. Ngra sådana finns inte här.
    Kram!!

    SvaraRadera