Att leta efter hopp

Kvart över fem..Förstår ni vad tidigt det blev idag. Jag som verkligen hatar att gå upp klockan sex som jag gör i vanliga fall blev plötsligt klarvaken. Kjell åkte till sina älskade kartonger på jobbet och jag jag låg kvar och blinkade med ögonen och ville bara vara trött. Men inte då!

Jag har legat kvar i sängen och läst mina favoritbloggar och förundrat mig över hur mycket kraft man hämtar ifrån dem. I alla fall jag. Jag har kännt mig deppig och nere men nu känns det som om det vänt och saker och ting väntar på mig. Finns så många funderingar och val. Min lilla stora familj betyder så mycket alltid. Önskar att jag hade planerat in mer denna veckan då vi kunde vara tillsammans men orken har inte riktigt infunnit sig.
Vi har hunnit med lite i alla fall. Och inte ska man behöva känna sig som en dålig mamma för att man inte varit på shoppingstråk, utomlandsresor och annat. I  år fick det räcka med lite bad, basket och bowling.

Lovisa ska ha sina söta små vänner här i kväll. Filmkväll kallar hon det! Det ska bjudas på tacos och cupcakes tror jag.

Själva ska vi på Halloweenparty och jag funderar på om vi ska klä ut oss eller inte. Barnen är lite tveksamma men något får det väl bli! På TV igår kväll visade de inslag från USA och mina tvillingtjejer fick något lyriskt i blicken. Hjälp, vilka godispåsar de delade ut. Mitt lösgodis från MM för 49 kr kilot framstod som minimalt med stort M. Några kilo godis hade införskaffats men visserligen gick de åt...kanske inte i den utstäckningen som i TV men ändå!

Nu ska jag se till att kravla mig uppåt igen.

Kanske dags att gå upp.

Ta tag i städningen!

Be en bön för det går snabbt!

Kram Anna