Idag på middagen fick jag en sån längtan efter min gamla kollega Annika. Jag slängde ihop ett mail till henne och skrev att jag saknar henne och att jag gärna ville träffa henne snart!
Ikväll när jag kom hem efter ett mastodontpass på 13 timmar ringer hon! Det var så roligt och det kändes som det var i går vi träffades. Vi försökte få till en liten träff men det var lättare sagt än gjort.
En sak berättade hon för mig och det var att min lilla berättelse om henne på min blogg finns numera med i sitt CV. Jag blev väldigt rörd faktiskt. Och när jag sedan började tänka på det så kände jag själv hur roligt det skulle vara att ha en sådan bilaga i sitt CV. Något positivt en kollega skrivit om en. Här kan du läsa min blogg till henne
Hon är en sån roligt och underbar person som jag verkligen saknar. Det finns ingen som lyser upp personalrummet som hon <3 . Tror det är många som håller med mig.
Gonatt alla trötta läsare! Kram Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar