Julkänslor med objudna gäster...

Det är nu det har på riktigt slagit till! Alla adventssakerna på plats, hyacinterna inne och lummern har lagt sig där den ska.

Måndag som började i värsta långsamma lunket. Vaknade tidigt efter knappt sovit en blund i natt. Låg länge och vred mig fram och tillbaka. Tur jag inte visste det jag vet nu..
Tiden rusade iväg på jobbet och det var graffiti, oregelbundna verb på engelskan och lite film på det. Whoops och det var dags att gå hem.

Fina underbara Gabriella hade städat och bakat kanelbullar. Det luktade grymt och jag kände att jag bara ville sjunka ner för en gofika. Men vi tog tag i alla måsten och började steka pannkakor. Men visst är det gott med pannkakor. Jag skulle nog kunna äta det minst 3 gånger i veckan! Barnmat säger vissa men jag gillar det.
Sedan förhörde vi Nordens länder, huvudstäder, hav, natur, kulturellt utbud och mycket annat. Fick en riktig längtan efter Norge när vi började prata om fjordar. Tänk en liten fin kryssning på Hardangerfjorda!!

OK, jag ska prata om rädlsa. En del är rädd för ormar-jag kan inte påstå att jag gillar ormar men det funkar. En del är mörkrädda- jag kan erkänna att lite kymigt är det på vissa ställen. Man kanske inte vill kaxa var som helst. En del är rädda för åska- jag tycker det är mysigt. En del är rädda för hundar- jag älskar hundar.

Det jag vill komma fram till är att jag inte har jätteont av saker och ting men det finns en sak....



SPINDLAR!!!!!!!!!!!

Jag är obotligt rädd för spindlar. Kanske inte små rackare men när de blir som källarspindlar och man hör dem klampa omkring i huset ;)

Lovisa hade ju haft en liten tjejfest på lovet då Humlan plötsligt lekte med något - en jättespindel. Hela Kinnasten hörde väl hur de gapade och tjoade! En liten film hann de spela in :)

Idag skickade Gabriella ett kort till mig på facebook... Där hon förklarade att hon städade hemma och i MITT SOVRUM hittade hon den här hemska invånaren! Fattar ni!? Hur STOR den är!När hon skulle hämta dammsugaren hade den passat på att rymma. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag sover aldrig i det rummet någon mer gång om den inte infångas omgående. Det låter barnsligt men jag får rysningar, blir stel och får säkerligen ett förhöjt blodtryck. Ser ni, den har t om vävt ett litet spindelnät som om den tvunget ville bo in sig brevid min sida av sängen. Tur jag inte visste det när jag vred och vände mig i natt. Men som den store hjälten i sagan kommer mannen hem och hittar den bortkomne eller rymlingen i min korg med inredningstidningar. Där möte den liemannen.

Jag fick ett liten pling i Iphonen att faran var över!

Efter många om och men önskar jag er alla en god natt och en fin tisdag. En dag närmare advent!

Kram Anna