När man faktiskt inte är tjugo längre!

Oj, var tog dagarna vägen?! Var det jag som la ner bloggen eller var det bloggen som la ner mig? Tror jag mer vill ha det till att kalaset lamslog mig!

Denna underbara högtid är över. Jag som skulle njuta av att ha allt framför mig.

Skärtorsdag arbetade jag lite fackligt på eftermiddagen och åkte hem för att senare parta till det med kollegorna nere vid Hedgärdessjön. Vi hade beställt lite mat och åt och drack väldigt gott. En riktigt mysig stuga som hade utsikt över sjön. Bästa möjliga start på påsken måste jag säga till de finaste kollegorna!

Långfredag var en mysdag med lite planering och grejs inför Påskaftonens fest. Dukade färdigt och fram på kvällningen firade vi i familjen lite egen påsk. Köttbullar, ägg, prinskorv och potatisgratäng serverades. Älskar när vi är samlade och käkar i lugn och ro. Ingen som ska iväg eller ingen som ska hämtas.

På påskafton fick man  återigen bevis på bästaste vännerna. Kompisgänget som skulle komma hit på 90-talsfest med tema 60-talet. Jag var riktigt nervös innan de kom!! Jag och Kjell fyller ju 45 båda två. Kjell för två veckor sedan och jag själv på midsommarafton! Vi slog ihop det för vårat "lilla" gäng och naturligtvis blev ju temat 60-talet.

Jag hade gjort potatissallad och grillbuffé till oss vuxna och barnen åt hamburgare och pommes. Tillsammans blev vi 30 personer. Vi partade hela natten och framåt halvfyra kröp jag ner i sängen!

Påskdagen tillbringades i soffan! En stund till köksbordet och tillbaks till soffan. Grannarna kom och åt middag och sedan var det återigen soffan!!

Att man inte längre är tjugo år besvisades på Annandag påsk. Klockan ringde halv sju på morgonen och jag var fullkomligt livlös. Inte hade jag förberett någonting utan upp och rota fran underställ till tjejerna som skulle iväg och spela Påskacupen i fotboll. Vädret var inte på vår sida kan man säga. Kvart i åtta skulle vi samlas och de spelade final vid halv tre. Det var länge sedan jag frös så! Satt vid kaminen hela kvällen med det gick inte att få upp värmen ändå! Men vad gjorde väl det när bucklan hamnade hos tjejerna. Jag blev alldeles varm inombords när Agnes la in den sista avgörande straffen ( 0-0 i slutresultat efter ordinarie tid).

Jag mindes för en månad sen när laget spelade Markmästerskap och de vann matcher på löpande band och Agnes gjorde många mål. I finalen gjorde hon 1-0 efter 1 minut och det såg ut att hålla i sig. Tyvärr blev det en incident framför egen bur och Agnes dängde in ett självmål och var givetvis alldeles förkrossad som den lilla vinnarskalle som hon är.  De förlorade på straffar till slut. Nu kom i alla fall revanchen!

Nu ska jag smita in hos alla de bloggar jag följer och läsa om alla trevliheter som hänt hemma hos er över påsken!!!

Kram Anna