Allra finaste hälsning

Alltså God Fortsättning på julen. Inser att jag inte bloggat överhuvudtaget på evigheter. Men ibland blir inte allt som man tänkt sig. Ni som följer bloggen vet ju att livet rullar på i 200 km hela tiden och jag har lite svårt att dra i nödbromsen. Jag har inte läst Era bloggar heller men det ska jag ägna min kväll åt. För varje inlägg jag har gjort det senaste har jag tänk " Yes, nu är jag på gång igen" Men icke..

Min diabetes har spökat även om jag inte VILL inse det. Jag har varit galet trött och däckat i hop på kvällarna när jag vill ägna tiden åt datorn. Under hela julhelgen tog jag inte ens blodsocker och nu är det skyhögt och jag får inte ner det. En tendes neråt var det faktiskt för en stund sedan. Jag har inte ens tränat på 8 veckor så jag får ge mig själv en käftsmäll och hoppas att jag vaknar till och inser att jag verkligen måste träna 1 timma varje dag. Verkar vara upp till mig nu...

Hur som helst har vi haft den årliga glöggfesten och jag var med arbetskamrater på Okleys i Göteborg på världens bästa julbord. Visserligen var det mörkt och trångt men göteborgarena kan det här med fisk på julbordet! Åt bara lax och lax och lax! Verkligen det bästa.

Julen har passerat och dagen innan julafton hade vi vårt vanliga julklappsspel med alla barnen och deras respektive. Och i år räknade jag till två nykomligar varav den ene blev sjuk! Men trevligt är det och roligt att de omger sig med fotbollsnördar allihopa!! Sonen åkte till London på julafton så honom träffade jag bara en stund. Dessa fotbollsresor ;)Hade gärna åkt med honom :))))

För första året i historien var vi hemma hela julafton med olika sittningar av julmat! Svårt att ha alla hemma samtidigt när det ska firas jul på många håll! Men jag är glad så länge de är hemma och man bara få rå om dem och pyssla om dem. Kände dock av min trötthet och på juldagen blev det soffhäng med böcker och filmer. Och tröttare blev jag!

Men jag har tagit mig i kragen och pallrat mig ner till gymmet där jag brukar träna. I går orkade jag knappt 40 minuter men då hade jag varit ute på långpromenad tidigare. Idag kändes det som jag kunde hålla på hur länge som helst. Men 60 min fick räcka.

Kvällen före jul var jag och mannen i mitt liv ute tillsammans med vänner och tomtade för andra vänner. Oj, oj, oj vad kul det var! Vi hade lite glögg med oss och dansade tomtedansen utanför fönstren. Ja, ni vet ju sedan tidigare alla våra tokiga upptåg! Och nu har vi dessutom en 40 åring att fira nästa månad och det blir inte nådigt!

K Ä R L E K

När man är ute med kollegorna!

  Utanför Kinna där jag bor ligger ett litet brukssamhälle. Där finns det mest underbara värdshus som man kan tänka sig nu i juletid. Jag var där på julbord förra torsdagen och det var som att kliva in i Ingmar Bergmans "Fanny och Alexander". Vi började med glögg och bara det. Doften, smaken och känslan!
Numera är det inte skinka, köttbullar och prinskorv som jag gillar bäst på julbordet utan jag föredrar mer osten och laxen. Det funkar för mig och jag skulle kunna leva på lax och ost. Ghhaaa!

Det var en trevlig stämning och tänk att det var 12 minusgrader och massor av snö. Precis som det ska vara! Jag njuter av varje sekund i miljön. Men på ett annat sätt avskyr jag det. Detta enorma frosseri. Men är det jul så är det. Vi satt där och tjötade och kvällen gick alldeles för fort som vanligt när man har trevligt!

Redan nästa dag var det julbord igen! Det började dock lite kaotiskt när en kollega kom hem innan vi skulle åka och min lilla Humla smet ut i den kyliga kvällen! Jag menar, alla kan ju inte veta HUR rymningsbenägen den satans lilla råttan är!!!! Jag var på väg in i duschen och det var bara att ge sig ut på bästa jaktlycka! Som tur var blev friheten kort för Humlan. Ovanligt kort. Men kylan gjorde väl sitt och hon kom krypande hem!

Hur som helst åkte hela Lyckeskolans personal till Skogens Hus...för att inte reta någon som tycker att vi lärare får någon extra förmån så här till jul  kan jag säga att vi betalade allt själva(!). Så, nu var det sagt!!!

Men hör ni, Skogens Hus...hur låter det egentligen? Vi åkte taxi dit och passerade skogar och slingriga vägar och det kändes som om vi aldrig kom fram. Helt ute i mörkret på en skogväg blev vi avsläppta. Det enda ledljus vi hade var från iPhonen.Jag hade ju fullt upp att uppdatera mig på Facebook och Instagram och vi flabbade över att täckningen var kass och jag undrade hur jag skulle klara mig därute!

Efter några hundra meter möttes vi av denns underbara syn. En tomte delade ut glögg och vi mumsade pepparkakor och hade fullt upp att hålla värmen. Alltså, vädret ver helt perfekt. Snö och hur kallt som helst!

Sedan fortsatte vi att gå och efter en stund kom vi fram till tre fyra små hus. Mitt ute omgivet av skog låg tomtens hem. Det går liksom inte att kalla det för något annat. I en jättelik kåta åt vi julbord. En eldstad i mitten och en sån julstämning sen! En stund fick jag nypa mig i armen för att se om det var verkligt eller inte!

 Vi åt,drack, lekte lekar och skrattade! "Någon" roade sig med att gömma min mobil några timmar under kvällen, precis som eleverna gör i skolan! Är det personalfest bland lärare så är det!!! Men det ledde också till massor av skratt.

Visst är de fina mina kollegor. De är de bästa. Lite suddigt ska det vara! Eller hur?

Och minsann, dagarna springer iväg och man försöker hinna med. Betygen är satta och det är exakt 36 minuter till deadline. Man blickar framåt mot vårterminen fast man inte borde vara där ännu. I morgon är det Lucia i skolan och det blir lite glögg på morgonen. En sån där härlig känlsa man har sedan man var liten och klev upp mitt i natten för att titta på Lucia! Och en tradition som jag delar med mina älskade ungar är att alltid, varje dag, titta på julkalendern tillsammans i soffan med frukost. Så jäkla skönt att bara ta det lugnt i hela 15 minuter!!!

Annars blir det lätt frukost i ena handen, kaffe i andra och springades i huset och leta sockar, hårklämmor, en konflikt som ska lösas, en bok som ska hittas och idrottskläder som ska packats!  Så nu är det tider. Det är det!

Önskar er en fin Lucia var ni än befinner er. Hemma. På jobbet. I bilen, I skolan, I Luciatåget, I affären. På promenaden. Eller bara tillsammans med någon.

K Ä R L E K

Då man har de finaste bloggvänner...

Det finns en kvinna. Jag såg henne för första gången på en stor bloggträff i Malmö i februari. Hon gick bakom mig tillsammans med en annan kvinna. Misstänkte att de båda var på väg till Börshuset dit vi ockå var på väg. Vi hittade inte riktig dit utan slog följe. På så sätt hamnade jag och Lena från Tyglagret brevid dessa kvinnor. Full fart från början!

Och nu när jag skriver minns jag plötsligt den galna middagen på kvällen då jag, Lena, Carola och Lotta fick uppträda där helt hysteriskt. Jag flabbade hela kvällen och om det var av vinet eller det tokiga uppträdandet vet jag inte.

Jag började följa hennes blogg och hon följer min. Hon har de mest fantastiska tankar och hon skriver så fint. Det känns som om hon läser mina tankar och för ner dem på ett papper. Hon är en tänkare. En poet i mina ögon.

Det känns som vi har känt varandra länge. En soulmates. Härom dagen skickade hon en awards till mig. Det värmer i hjärtat. Det kom så lägligt. Då man behöver något roligt. Det har varit lite mycket jobbiga känslor hemma hos mig de sista veckorna. Så jag blev så glad.

Nu ska jag svara på de frågor hon skickade med :)

Men innan jag hann skicka mina svar kom en award till. Det är också från en kvinna. En driftig sådan. Hon bor alldeles i knutarna eller åtminstone ganska så nära mig. Hon har en underbar gård, en liten Selma som ständigt hittar på bus, två fina barn och en superfin blogg. Nedan länkar jag till henne: Carinifinabo!

1. Vad ville du bli när du var liten? Vetrinär. Jag var helt säker.

2. Vad är du idag? .......Och nu sitter jag här med omdömen, lektioner, betygssättning, deadline, planering och underbara elever! Alltså lärare på en högstadieskola.

3.Vart vill du helst resa? USA. Jag har längtat tillbaka dit ända sedan jag flyttade hem igen. Jag vill göra den där roadtrippen från västkusten rakt över landet till östkusten.

4.Var ser du dig själv om 5 år? Då fyller jag 50 år och hoppas innerligt att jag är lika barnslig som jag är idag. Jag kommer aldrig att bli vuxen även om man många gånger hanterar vuxensaker som vuxen. Men allt det andra. Alla galna upptåg med vänner och alla skratt och alla upplevelser. Men om 5 år kommer jag arbeta någon annanstans tror jag. Inte som lärare. Med vad vet jag inte.

5.Rött eller vitt ? Helt klart rött.

6. Sommar eller vinter? Sommar. Jag älskar värme, sol och bad.

7.havet eller skogen? Ghaaa, vad svårt att välja. Det går liksom inte att välja. Bor man vid skogsbrynet inser man att man är lyckligt lottad som bara kan snöra på sig skorna och vara i lugnet. Men havet. Det finns knappt något som går upp mot havet. Man kan bara älska det. Vågorna, bruset, och saltet.

8.hip hop eller dansband? Hahhaah Här vill jag passa!!! Men ok då. Hip Hop.

9.Vad gör dig ledsen? Finns mycket. Orättvisor är ett gammalt beprövat ord men i mitt yrke finns saker som gör mig ledsen och förtvivlad många gånger. Saker jag inte kan diskutera öppet på bloggen. Men man önskar att fler visste. Svek och lögner är också saker som gör mig ledsen.

10.vad vill du bli bättre på? Jag vill bli väldigt mycket bättre på att hinna med min familj och mina vänner.

11. det bästa du vet... Familjen givetvis. Även om livet går i 300 så är en dag med alla hemma det bästa. Förutom familjen är det vännerna. Förutom vännerna är det resor. Förutom resor är det fotboll  :)



Ja, det var lite om mig! Nu ska jag lämna vidare awarden och det är inte lätt bland så många fina bloggar som man följer. Men jag lämnar vidare den till:

Stjärnor och Champagne
Carin i Finabo.
Kiwielin
Vardag med Pi
Creando
Queen of Kammebornia
Blomstergården

Och till alla andra fantastiska bloggar. Känn er som en på listan för det är så galet svårt att välja ut. Jag älskar era bloggar och de har gett mig så många nya vänner! Woohooo säger jag bara!

Kärlek!

DET NÄRMAR SIG..

Nu är det nästan bara julmusik på min Spotify och känslan är skön. Visserligen går det galet fort och det stundar ett satans gott jullov! 

Vi ska sova länge, läsa böcker, pallra oss till gymmet hela familjen. Nu har vi snart årskort allihopa! Det kanske behövs att koppla greppet om konditionen åter igen. Jag har ju inte tränat på hela november. Första veckan tillbringade jag på Irland, veckan efter var det fullt upp med utvecklingssamtal, därefter fick jag ju återhämta mig med yoga, tjejkvällar som avlöste varandra och sedan var det tvunget att ta hand om soffan som inte kunde vara ensam ;)

Jag ska dricka glögg med vänner i mellandagarna och trängas på reorna om jag orkar! Jag ska se om SATC-boxen och förflytta mig till NY i drömmarna och det ljuva livet! Helt i min smak!

Äntligen har vi fått lite snö som toppar julkänslan. Lite slirigt är det på vägarna men hoppas den ligger kvar över jul fram till sportlovet.

Är lite olycklig för jag får inte till mina bilder på bloggen. Utrymmet är utnyttjat och jag får inte till det. Undrar om det är någon som vet. Tror jag gör bilderna för stora. 

Dags att krypa upp i soffan med boken, datorn och mobilen! Vad ska jag välja?!!!!!! Kanske bara ska lägga mig med lurarna i öronen och njuta av "Så mycket bättre". Ghhaaa, vad bra de är! Gamla dammiga låtar har fått nya röster och blir hur bra som helst!

KÄRLEK

Är det verkligen det?

Vilken dag! Vissa dagar är ena riktiga skitdagar och så har denna varit från tidiga morgon till sena kvällen!

Det är väl bara att bita ihop. Tänka att det är bättre i morgon. Sova. Andas. Förlåta.

Min Niklas har varit hemma en stund och hälsat på. Det var i alla fall trevligt. Han ville ha en ny frisyr så det var bara att plocka fram saxen och klippa. Han åker till Schweiz på lördag för att referera från innebandy-VM. Han arbetar som journalist på en sporttidning i Göteborg. Tycker det låter fantastiskt roligt att både få titta på innebandy-VM och skriva om det. Innebandy och fotboll är hans inriktning. I tio dagar ska han vara därnere och jag tror att det blev Finland som han ska följa. Men vi får väl hålla tummarna för Sverige och att det går bra för båda Norden-länderna.

Nu ska jag ta med mig boken och läsa bort all ilska. Tur att jag inte är långsint på någotvis i alla fall. Det vore till att kasta bort energin.

Kärlek

Sommarminnen med Åsa, Gotland, Espevik och Springsteen

Mitt i det mörkaste. Mörkaste av alla väder tar jag fram mina sommarminnen. Det var den första sommaren på många år som vi tillbringade i Sverige. Och nog kändes det konstigt att inte få garanterad sol och massor av salta bad.

Men salta bad blev det. Några kalla snabba dopp och sedan upp! Fast jag ska erkänna att det är jag som ligger i längst när jag väl har doppat mig. Vi brukar hålla till i Espevik om det vankas fint vädet och när vänner möter upp skrattar vi åt minnen med folk som vi stött på där genom åren. Älskar den lilla viken och de där klipporna som vi abonnerar på. Alla krabbor som blivit lurade av Agnes, ja, de är många! I somras blev det dock lite gästspel i Åsa hos grannarna. Gillar det också.

Men sommarens höjdpunkt blev ändå Gotland. Första besöket på ön och vi fick uppleva tio dagar av sommarens bästa väder. Vilket vi givetvis tackade för och vi kom hem pepparkaksbruna hela familjen!
Vi räknade får på Fårö och jag drömde självklart om ett litet stenhus på ön. Åh, jag bara vill ha.Winnerbäck i den ljumma sommarnatten på Visbys idrottsplats. Kan man bli annat än kär i karl med de underbara texterna.

Nu är det mörkt. Årets mörkaste tid och jag sjunger "Shackled and Drawn". Den magiska fredagen på Ullevi med vännerna. Då vi var på Granit och shoppade strax innan vi gick in på konserten. Jag var tvungen att köpa den där stålkorgen så att jag fick ljuga för vakterna att det var min cykelkorg. Och efter många om och men fick jag med den in genom grindarna!!! Vilken konsert. Tror minsann att det bara är SHM som kan matcha den konserten :)


Dags att tända lite ljus och faktiskt blicka framåt mot advent. Även om det är mörkt ute så njuter jag med tiden tillsammans med familjen. Inte så mycket aktiviteter som under de ljusa delarna av året!

Kärlek

Det där med Internet...

Ved och pläd. Kan man ha bättre saker att omge sig med. Värme. Kallt. Jag fullkomligt älskar det där ljudet från kaminen och jag kan sitta hur länge som helst med slutna ögon och njuta. Att man sedan har en pläd på sig gör inte allt sämre precis. Helst ska det vara mörkt som så när på några stearinljus. Det räcker för mig!


Mycket har jag som jag går och funderar på. Det har hänt lite saker och klart att man funderar på hur det ens kan uppstå. Internet. Är det källan till ondska eller framgång eller lite av varje. Hur mycket kan man skylla på Internet. Är vi dåligt upplysta eller är vi dåliga på att upplysa. Det är en disskusion som jag för med mina barn just nu. Finns det saker man kan tänka på. Finns det saker som gör att saker och ting kan undvikas och vilka konsekvenser får det? Hur enkelt ska det få vara?

Jag brukar säga att det som man inte kan säga rätt till en person, det ska man inte skriva på olika forum. Jag själv är ju en obotlig Internetanvändare och skulle aldrig kunna sluta. Men jag har tänkt till mycket det sista på hur saker och ting fungerar. Försökt att säga till barnen att det som hamnar på Internet aldrig någonsin försvinner. Att de ska vara medvetna att hela världen kan se och läsa.

Bloggen är ett sånt ställe. Men jag känner att jag aldrig skriver något som jag inte kan stå för. Däremot skriver jag sällan eller nästan aldrig om mitt arbete. Jag kan inte säga att det inte hör hemma här  men det går liksom inte att förklara för andra. Och det vet ju ni som följer bloggen att jag älskar mitt yrke och det mesta som kretsar kring det. Visst finns det saker jag ibland skulle vilja delge andra men där går gränsen om det inte är något väldigt positivt vill säga!

Klockan har blivit midnatt och jag ska snart iväg på utbildning. Det är alltid lika skoj. En heldag blir det och kommer säkerligen att vara helt slut i morgon kväll. Men det får det vara värt.

Kram alla fina!

PS...Tack för alla goa fjortiskommentarer i går :))))))