Det gråa och livet.

Det gråa envisas med att hålla sig kvar. Vill liksom inte släppa taget. Kanske behövs det, kanske behövs det inte.Regn.

Livet går upp och ner. Jag har tränat genom åren att välja bort det som inte tillför något i mitt liv. Det blev en del. Säger inte att jag är bra för alla heller men jag säger att det som fått mig att gå vidare utan allt i ryggsäcken varit bra för mig. 

Nu blev jag så där djup igen som jag blir när livet rusar för fort. När det blir gråare. När jag tar till Winnerbäck i lurarna och gräver ner mig i jobb. Ska begränsa mig. Stryka saker i almanackan igen. Bestämma mig för att inte lägga energi på en sak som berört mig och som lämnat en rejäl törn i min själ. Besviken på en vän. 

Så jag fortsätter att spela "Hosianna" om och om och om igen. Fastnar i texten.Blickar ut genom fönstret. 

 Varför sa du ingenting?
Varför lät du mig gå vilse?
Jag är så trött på Stockholm, alla lever samma liv
Har våra hjärtan slumrat till?
Har vi nånsin hört ihop?
Eller är det bara så att vi läser samma skit?

Finns ingen som kan skriva som han. Finns ingen som kan beröra som han.

I år finns det inga små tomatplantor. I år ska jag köpa dem. Det har varit för mycket nationella prov och för mycket projekt jag varit delaktig i. Nu är det över och tomatplantorna finns att inhandla. 

Hittade den här i bildmappen och minnena dyker upp. Finns ingen resa som jag längtar tillbaka så till som USA. Solen, stränderna, restaurangerna, shoppingen och ja, allt annat. Den har gjort hela familjen gott. Vi är redan i planeringsstadiet till nästa och dessutom har vi en som kommer därefter. Men en sak i taget. 

K Ä R L E K