Det smyger liksom på!

Lite ost har det blivit i kväll. Det är det allra bästa med Lchf i mitt tycke. Jag är fullkomligt galen i alla sorters ostar. Det är gudomligt gott tillsammans med rödvin. Är det någonting som gifter sig så är det ost och vin!

Då har man varit igång i två dagar och hjälp vad mycket vi hunnit med. Två dagar kvar och minst lika mycket kvar. Likadant varje år. Det känns liksom som man inte hinner färdigt men på något sätt gör man ju det. 

Det är liksom lite segt när klockan ringer och alla andra ligger kvar. Fast egentligen gillar jag ju den där känslan när man går upp helt ensam och inte behöver tjata på någon, inga konflikter som måste lösas. Ingen att samsas med plattången om, ja ni vet!

Visst börjar det bli mer och mer höstlikt? Hur gärna jag än vill att sommaren ska stanna kvar så smyger små tecken in lite då och då. Speciellt tydligt syns det på kvällarna då det redan halv tio är mörkt ute. Kyligare om nätterna och Ica vill få oss att köpa bollkryss och definitivt välkomna hösten. Jag bojkottar några veckor till. 

Jag gillar den tiden vi går till mötes. För mig är det enormt rogivande och en väldigt lååång startsträcka som sträcker sig förbi både jul och nyår. Jag gillar att tända ljus och att koppla av utan en massa måsten. Jag gillar också att lufsa omkring med gummistövlar i skogen och leta kantareller och bara känna lycka när man hittar skogens guld under några grässtrån. Den höga luften som verkar komma bara man vänder blad i almanackan. 

Men än några veckor till är det faktiskt sommar och med den skolstart, äppelmos och massvis med kräftskivor!

K Ä R L E K